rykande arg...eller typ förbannad...

 
Utgångsläget var kanske inte det bästa, ett mycket viktigt möte har blivit flyttat tre ggr under samma vecka (och det inte på grund utav mig) Ett möte där man (läs jag) mentalt förbereder sig/mig och laddar för att klara av det.
Samma dag som mötet till slut blir av har jag haft ett vaket dygn, och dessutom blivit sjuk, så med sprängande huvudvärk trots flera tabletter och med feber i kroppen så gick mötet av stapeln. SKÖNT!
Direkt efter mötet då jag är tom som en urvriden trasa med en massa snurriga tankar som bara är ett enda kaos samlar jag kraft för att orka kliva in på affären för att köpa mig en ost.
Väl inne i butiken och framme i kön så ser jag att kvinnan framför mig har heeeeela kundvagnen full med varor, och jag står där med bara min ostbit och längtar hem till sängen, men jag tar ett djupt andetag och stålsätter mig...andas...andas...andas.
 
Då knuffar någon till mig bakifrån rejält så jag får ta några kliv framåt, nästan så att personen tar tag om min midja och jag får då för mig att det är någon jag känner så jag vänder mig om och möts av en stor gubbe, som skrattar och tycker att han är jätterolig och säger :-Oj, då, jag hann inte stanna! Hela tiden står han så där lite för nära så man känner sig obekväm.
Jag tittar på killen i kassan och han tittar frågande på mig. I hela kroppen känner jag nu att en inre ilska börjar växa fram och jag får bita mig i tungan för att inte svara honom. Jag väljer helt enkelt att igorera honom efter att ha gett honom en lite mindre trevlig blick. Den stora mannen fortsätter och tilltalar mig, han försöker helt enkelt föra en dialog, men se det vill då inte jag så jag fortsätter att stänga honom ute, medvetet... andas...andas...andas...
 
På några sekunder har jag betalat min lilla ost och lämnar butiken medans gubben nu muttrar om mig...men jag håller huvudet högt och låtsas som om han inte berör mig. Jag gillar inte människor som bara kliver in i min lilla värld och tar min energi då jag ingen har, samtidigt som jag tänker att snart är jag hemma i sängen och kan pusta ut!