fredagsmys i frustrationens tecken...
Nu börjar någon bli uttråkad av att inte kunna röra sig obehindrat och den inre stressen blir allt intensivare vilket leder till att jag måste tänka på hur jag andas och samtidigt styra mina tankar mot ett lugnare tankesätt. Kanske är det det här som hela livet handlar om, att vi i motgångar och fall får jobba med våra handlingar eller brist på handlingar och i livets medgångar bara får flyta på vågen.
Det är ingen idé att klaga, för det är inte synd om mig, det handlar mer om frustration över att jag inte kan träna som jag brukar, att jag är LIVRÄDD för att gå upp i vikt,det som jag har jobbat med för att gå ner, hela 17 kg. Jo jag vet, man går inte upp 17 kg på några veckor, men i min tanke är det lätt hänt och det är det som stressar mig. Så här sitter jag med ett ben som inte fungerar och som gör ont, jag kan knappt ta mig upp/ner i trappor och det är inte skönt att sova. Jag som är en rätt aktiv person klättrar på väggarna och vet inte vad jag ska hitta på. Men i morgon ska vi ut på bilprovning, min bror jag ska kolla in en snygg kärra som jag hittat...hoppas den går att pruta ner så pass mycket så jag vill slå till ( om den nu känns bra att köra/åka i) Ha ha vet ju inte ens om jag kan provköra själv...spännande!
Så i stället för att sitta med de andra framför godisskålen så sitter jag här och bloggar...allt för att inte falla för allt goda i skålen!