en stund av din tid...

Sliten står den där mot väggen, intill bordet.

Många livsöden har den både sett och hört.
Dess tystnad har varit dess styrka så den aldrig upplevdes som ett hot.

Mången människor har vilat tyst på dig och barnens skratt har du hört. 
När livsdagarna blev tunga stod du stilla och bar människans tanke...
 

Skriv inläggstext 

Kommentera inlägget här: