det går bra nu...
Hej och hå vad jag tränar och det går bra nu!
Ja så kunde jag ha nöjd mig med att skriva, men se det kom något emellan!
I lördags fm började jag med ett Zumbapass,
och jag promenerar dit/hem eftersom jag just nu är utan bil.
Får ett erbjudande om att få promenad sällskap och det tillfället missar jag ju inte
så jag svarar snabbt att jag vill bara hem och slänga mig i duschen så kan vi gå efter det.
Promenaden som blev 7 km lång, tog oss runt vår vackra stad och
en mycket nöjd "jag" kunde slå mig ner vid bordet och skissa vidare på mina tavlor.
Men då kommer det ett nytt sms...
ytterligare en inbjudan om sällskap i skidspåret och vad tror du jag svarar?
Så här i efterhand kan jag bara säga dumheter, skärp dig!
Men jag kan inte säga nej till motionssällskap, det går inte!
Så på med skidkläderna och ut i spåret med goa vänner och vi skidade ihop ca 4 km
men jag lyckades även få till en fantastiskt vacker vurpa...
så där låg jag nu på rygg i den kalla snön och kände att något inte var som det skulle.
Envis? - jo kanske lite, fråga inte så dumma onödiga frågor!
Och jo då, jag tog mig hem för egen maskin men det var inte mer än så.
Så i dag hoppar jag på kryckor,
har vansinnigt ont och tycker det var väldigt onödigt med dena vurpa i skidbacken.
Efter 6,5 timme på akuten i Sundsvall med röntgen och läkarundersökning x 2
så kunde läkarna konstatera följande:
Jo då, en fraktur på menisken och ev även någon skada på korsbandet
men mitt knä var så svullet så det gick inte att se,
så jag ska tillbaka på ny röntgen och ultraljud och då beslutas i fall det behövs
en operation eller inte.
Hemskickad med värktabletter och kryckor samt en order på att ha benet i högt läge.
Det går bra nu med träningen eller... hur var det?
Dagens lärdom:
Man kan tacka nej till sportsliga evenemang/erbjudanden!
Det finns något som heter var nöjd (har jag hört).
