Hur gör man då modet har tagit slut,

då självkänslan inte är på plats utan har rest bort för en lång tid och inte fixat ersättare?

Hur får man andra att förstå varför det är så här

utan att vara bekymrad just över vad andra ska tycka och tänka?

Varför har man höga krav på sig sjäv?

Varför jämför man och tycker att det finns andra som gör det mycket bättre?

Varför gör man sig själv liten emellanåt - jo för att man just då ÄR liten!

Det kan bero på en massa saker,

och DU/JAG har ingen aning om vad personen har gått eller går igenom eller kämpar med.

Det DU/JAG kan göra är att lyssna, just bara lyssna.

DU/JAG behöver inte ens komma med försök till svar, 

motsvar eller förklaringar

för vi har dem inte,

vi har inte lösningen även om vi tror det,

men vi har möjligheten att finnas till.

 

Jag är inget sång proffs,

jag sjunger för att jag tycker om det och jag vet att jag kan beröra med min sång,

men så hände det något på livets väg och jag tappade bort den...

både sången, rösten och mitt självförtroendet...jag tappade allt!

Den enda sanning som jag stod kvar med var att det fanns de som gör det mycket bättre,

mycket mycket bättre,

så varför skulle jag ens försöka igen.

 

 

 

Ledsen över att inte klara det längre,

att inte ha kraften modet eller ens viljan,

att inte tro på sin egen förmåga och framför allt

att inte kunna tänka tanken på att prova ens lite lite...

Jag var klar med sången!

Jag retirerade och insåg att så var det,

men jag kunde ju en massa annat så det var väl ingen fara!

ELLER...

 

Men...något hände och jag tvingade mig själv till något jag aldrig trodde skulle hända igen.

Helt plötsligt sa jag ja till en solosång.

Men vägen fram var allt annat än mysig...

ångest

andnöd

illamående

kräkningar

svettningar

 till slut kunde jag inte äta och jag ångrade allt..

Dumma dumma mig!

 

Varför utsätta sig för detta?

Jag hade ju lovat mig själv!

 

 

 

Full kyrka

stämningsfull belysning

snön som singlade ner från nattsvart himmel

brinnande marschaller

fantastisk kör

och där stod jag

visserligen uppbackad av ett proffs och grymma musiker men ändå.

Lilla skiträdda jag...

 

 

 

Tack du lilla Mod som kom!

Och ja, det finns de som är så många gånger bättre än mig,

men kan jag beröra en så räcker det långt!